Bra odlingsjord är en brist för många som gillar att pyssla i trädgården. Det är både dyrt och jobbigt att bära hem säckar med jord från affären. Dessutom är hela 40% av soporna i ett genomsnittligt hushåll matavfall som kan förvandlas till näringsrik jord i en kompost. Du låter helt enkelt rester av växter från trädgården och matavfall bli till jord. Du kan bland annat kompostera detta:
- Tepåsar och kaffesump med filter
- Rester från frukt och grönt
- Diverse matrester från kött eller fisk
- Ägg, äggskal och äggkartonger
- Hushållspapper
- Naturfiber
- Ogräs
- Barr och löv
- Fallfrukt
- Nedklippta växtdelar.
Kompostbehållare behöver det inte alls se tråkiga eller störande ut. Det finns många olika typer av färdigbyggda behållare. Om du bygger en själv kan du anpassa storleken efter hur mycket avfall ni har i hushållet. Även om du måste ta ett litet lån för att finansiera ditt bygge, kan du spara mycket pengar på sophantering och att du slipper köpa jord.
Kompostens läge och material
Helst av allt ska komposten vara nära, så att du inte behöver gå så långt varje gång du ska lägga något i den. Det måste vara praktiskt. För att en kompost ska fungera måste det finnas värme, luft och vatten. Nya ämnen byggs upp när avfallet förmultnar.
Det ska alltså inte vara för varmt och soligt, men inte heller för blåsigt, mörkt eller kallt. En kompost bör alltså placeras där det är lite skuggigt, så att den inte torkar ut. Det gör det också lättare att ”gömma” den, där den inte syns så väl.
Om du bygger en egen kompost är det bäst om du använder kärnvirke från tall eller värmebehandlat virke istället för tryckimpregnerat virke. Även om urlakningen av kemikalier från tryckimpregnerat virke är liten, så är den ändå en belastning för miljön. Det är också viktigt att eventuella spikar eller skruvar inte rostar.
Storlek och underhåll
Kompostbehållaren ska inte vara för liten, för då kan det vara svårt att nå en tillräcklig temperatur. Den kan även ha svårt att behålla temperaturen när det blir kallare ute. När du har byggt din kompost bör du lägga löv i botten. Helst ska du hacka sönder dem lite så att luft ändå kan strömma igenom dem.
Det är viktigt att materialet i behållaren inte blir för hårt packat. Därför kan det vara bra att blanda i något med lite struktur, till exempel små grenar, flisade kvistar eller kutterspån. Det finns också en del saker du aldrig bör lägga i komposten, till exempel hygienprodukter och damm.
Förmultningsprocessen
Olika typer av trädgård- och matavfall förmultnar olika fort. Det kan ta 2-4 månader för vissa typer av avfall, men upp till ett år för andra. Därför måste du då och då vända runt materialet i komposten, och på så sätt öka omsättningen. Det fungerar bäst om du har två kompostbehållare, eller en större behållare med en skiljevägg.
På vintern saktar förmultningen ner, men det kan ändå vara en bra idé att isolera kompostbehållaren. Det kan du göra genom att till exempel lägga halm och löv runt den, och vira en juteväv runt för att hålla det på plats. Det viktigaste är att du använder naturliga material, eftersom det är för tätt och inte låter luft strömma igenom komposten.